Bradon and Garrett

I miss them!

Läste i min Anna-bok härom kvällen. Garrett har skrivit typ 4 sidor i den. När man läser det kan man inte mer än att sakna honom. Herregud vad skoj man har haft med dem och så mycket man har upplevt.

Jag vill åka till SD nu (bara nästan, eftersom Bradon inte är där utan i South America).

Lektionspleneringen väntar. Varför kan jag aldrig fokusera?

Känslor

Konstigt ibland hur saker och ting känns och hur det blir.
Igår var jag hemma hos min goda och gamle vän Anna. Som är en av mina finaste vänner som jag inte skulle byta bort mot allt i världen. Vi har känt varandra sen vi va ungefär 5 år kanske. Så ungefär har vi en vänskap som går 20 år tillbaka i tiden. Min äldsta vän.

Hon bjöd mig på en underbar måltid och passade upp mig som aldrig förr.
Vi pratade som vanligt om allt mellan himmel och jord.
Vi kom in på nytt och gammalt, kärt och okärt.

Pratade om min otroliga känsla för att alltid hitta killar som är upptagna och pratade om gamla flammor. Och hur länge sen det var jag hördes med en. Och hur bra det kändes och känslan som jag förr ha kunnat få "åh nu var det länge sen jag pratade med honom, nu ska jag ringa" har inte dykt upp på länge. Skönt.
Det känns faktiskt riktigt skönt. Allt det som var, det är över, förbi.

Det konstiga är att han i dag skrev till mig på msn. Bra tajmning. Hur lyckas man med det?
Men som vanligt hade han inget vettigt att säga och jag skulle nog kunna säga att han är en av de egoistiska människorna jag känner. På gott och ont. Men mest ont tror jag.

Nu när jag o min kära kombo har delat på en flaska rött känner jag hur jag har en massa saker att skriva om. Va nog länge sen jag skrev av mig och det är som jag o min vän Anna sa igår. Pratade om att gråta. Jag är en sån som behöver gråta ut ibland. Jag samlar på mig en massa känslor och till sist känns det att jag måste få ut dem.
Jag lägger saker på lager och mår jag lite dåligt så trycker jag gärna ner mig själv ännu mer så jag mår ännu sämre. Sen släpper jag oftast det och är inte ledsen på ett tag.

Just nu vill jag lyssna på Melissa Horn och bara vara.
Jag ska kolla klart på Lets Dance och sen ska jag lyssna på bra musik (ev Melissa) och läsa i min Anna-bok och fyllas av känslor, på gott och ont.

Långt inlägg. Ovanligt

Fredagsmys

God mat, gott rött vin och mörk choklad.
Lets dance och mys.
En härlig fredagskväll.

Tid

Time always comes to you packaged as now.
To make full use of time, you must make full use of now.

Det är därför jag skriver här istället för att läsa det jag måste.

Suck

Affirmation

Choose surroundings that continually remind you of life's goodness.
Put yourself in places that keep you focused on your best possibilities.

hemmakär

Jag åkte till min gamla hemstad i helgen. Åkte i fredags efter skolan och åkte hem med sista tåget så jag skulle hinna till Uppsala och se Johan Falk (underbara filmer!).

Det va så skönt att vara hemma. Jag har på något konstigt sätt hittat ett lugn där som jag inte kan finna här. Eller så är det bara för att jag inte är där tillräckligt länge. Jag vet faktiskt inte.

Men om jag tänker efter, i somras. Var jag rastlös då? Jag tror inte det. Jag tror jag knappt hann med. Men jag är inte säker. Men jag tror att det var så, ingen känsla av rastlöshet.
Förföljer den mig bara i Uppsala? Underligt.

Ikväll är jag trött. Så trött. Ska lägga mig tidigt. Ska lägga mig och lyssna på min ljudbok, den förlorade symbolen. Och sen så ska jag lägga mig på min spikmatta. Ska bli så skönt. Jag längtar.

Malin har lämnat mig i några dagar, men i stället har jag fått en annan kombo, Johan. Trevligt. Men i kväll känner jag mig inte så social. Bara trött.
Vill även få framförhållning till kursen och vet inte riktigt när jag ska skaffa mig den.

Det är nästan så att jag redan saknar min mor o far. Det får man väl fast man snart fyller 25?

sms

Jag är en sms-nörd. Jag smsar hela tiden. Det är gratis för mig så varför inte göra det så mycket som möjligt. Har ju 3000 sms o leka med. Inte för att jag kommer upp i de mängderna men ändå.

När jag är ute och svirar ska jag jämt skicka sms. Skulle vara så konstigt o tomt utan min mobilmed mig ute. Men ibland alltså, så borde den stanna hemma eller i alla fall inte utnyttjas så flitigt. Blir ju så trött på mig själv. Igår skickade jag till en massa som jag annars inte skulle skicka till. WHY?

Men ja ja, jag kan väl bjuda på den.

Men jag bröt i alla fall ett mönster under gårdagen. Jag kanske har karaktär i alla fall. Oj! ;)

Social

Denna termin skulle bli annorlunda. Det va väl det jag sa.
Att vi har kommit överens om, att vi ska va mer sociala.
Hittills går det bra, igår öl/cider/vin ute med Räven o Sanna. Idag snerikes.
Bra där. Nej jag kanske borde duscha o göra mig i ordning. Segast i världen är ju jag.

Ciao

The past

The past is now officially over. You now have the opportunity to move away from every disappointment you have ever known.

So true. Tack Ardie.

Tillbaka till vardagen

Uppsala. Tillbaka.

Känns okej. Är bara så sjukt trött efter en galen kväll i går i Stockholm. Var nästan vaken i 24h, det kommer jag nog känna av i morgon när jag ska upp 06.30. Längtar inte alls faktiskt.

Sälen gjorde mig gott. Blev 2,5 mil på längdskidor, och jag är så stolt över mig själv. Så långt har jag aldrig åkt i hela mitt liv. Nu är det bara att kämpa vidare. Jag åker hem till Katrineholm på fredag för att gå på dop på söndagen (Lilla Julia ska döpas!) Så då ska jag ut och åka med pappa igen tror jag. Man får passa på när det är snö och jag har tillgång till skidor.

Emma o Malin. Två av mina allra bästa kompisar. Vad skulle jag göra utan dem?

Kanske inte det självklara kombon, men vi är oslagbara tillsammans. Vi är bäst.

Jag saknar dem redan!

Nej nu ska jag återgå till tv och kolla på Johan Falk. Ska borsta tänderna först, så jag kan krypa ner i sängs direkt när filmen är slut.

Ciao

Fjällen. Underbart!

Mer kan jag inte säga. Det blir som ett lugn över min orolig själ och jag kan andas i gen.
Så skönt. Min rastlöshet är som försvunnen.

Att bara komma upp hit ger en annan känsla. Ett lugn.
Varför kan jag inte hitta det i Uppsala?

Snowboard är underbart.
Längd är ganska härligt det med.
Att jag har en underbar (oftast) bror o pappa som pushar mig att åka längd är bara bra. De är de bästa faktiskt.

Nu ska jag laga mat tillsammans med dem o ha fredagsmys med ro i min själ. Nästa vecka blir nog annorlunda.

Jag kan inte vara ledig. Inte själv. Jag håller på o bli galen känns det som.

För att jag inte gör något. Detta är ingen bra start på mitt nya 2010.

Känner för mycket som mitt gamla 2009. Inte bra alls. Hjälp!

Jag önskar jag var i Stockholm lite nu, men att mina vänner också ska vara lediga. Spela lite yatzy och kort och bara hänga, så som vi gör det bäst.

Men nej.

Istället sitter jag här med samma känsla som förut.

Jag behöver finna min ro. Jag har ingen ro.

Det är sjukt, jag blir galen.

Minuterna går sjukt långsamt till kl 20. Mästarnas mästare.

Rastlös

Men ändå tar jag inte tag i något. Ovanligt? Nej!

Imorgon åker jag till Sälen, lika bra det. Är inte bra på att vara ledig!

Someday I'm gonna find it..

Nystart.

Lika bra. Börja på ett nytt vitt papper. 2010

Ett år som jag tror på, vi tror på.

2009, kanske inte så mycket att hänga i granen. Klart att 12 månader, 365 dagar har något gott med sig och det fanns vissa rejäla ljusglimtar men de sista 4 månaderna kunde jag lika gärna klart mig utan. Så 2010 ska bli bättre.

"Jeg vil ikk kun ha et lysglimt, jeg vil ha det hele med..." - Som Medina sjunger.

"..Wish I knew what I was looking for"

-Lifehouse

AJ