Basket

Ikväll blir det att lira lite basket. Jag har moffat hela dagen så jag behöver verkligen detta. Dax att komma i gång med träningen igen efter 2 veckors sjukdom.

Många bollar i luften

Jag kan inte riktigt koncentrera mig idag.
Tankarna snurrar runt runt och känslorna ligger på ytan.
Stora beslut och förändring.

Tankar om vad som måste göras, hur det ska göras och när allt ska göras snurrar i mitt huvud.

Träning, städning, sopor, rensning, vätternrundan, vansbro, våtdräkt, mat till examen, balbilder, utlåning av böcker, kontrakt, kläder, saker, trädgård, lägenheter, beslut, sommaren - ja allt detta snurrar runt i mitt huvud.
Hur ska man kunna koncentrera sig och läsa uppsatser kritiskt är den stora frågan!

Jag måste trycka bort allt så att jag kan koncentrera mig på uppsatserna. Men det är inte lätt. Jag har skrivit en lista för att försöka få tankarna ur mitt huvud. Nu skriver jag även här för att försöka bearbeta allt det som snurrar.

Tur att man har en Pappa som säger att det är okej att gråta och snällt väntar på att dottern ska få gråta ur sig lite och tröstar med att allt kommer ordna sig.
Jag vet ju egentligen att det kommer ordna sig. Det är bara svårt att ta in det.

- Skulle publicera detta tidigare i dag. Men tankarna snurrade bort allt, och minnet försvann och jag trycker på publicera nu istället.

Dagens känslor

Nervöst.
Osäkert.
Otryggt.
Trist.
Läskigt.

Opponering

Hur ska man kunna opponera på en uppsats som brister i ALLT?
Formalia, språkligt, metod, resultat och ja, allt.

Detta är verkligen sjukt svårt.

Beslut

Jag är rätt velig av mig.
Vet jag inte vad jag vill så kan jag ha himla svårt att bestämma mig.
Vet jag däremot vad jag vill så är jag bestämd.

I dagarna kommer jag få ta ett stort beslut.
Känns som det är många stora beslut som är på gång.

Hur ska man veta att man väljer rätt?
Hur ska man veta att det blir bra?

Jag tror på magkänslan. Jag hoppas på magkänslan.
Hur ska man annars veta?

Stockholm

Nu är jag här igen. Vet inte hur många gånger jag har varit här den senaste tiden. Intervju på intervju, besöka vänner, dejter, festa, middagar, intervjuer och fina vänner. Vet inte hur många remsor jag har gjort slut på. Alldeles för många för min tunna plånbok.

Jag har en intervju avklarad och nu är jag på väg mot Bromma för ett återbesök. Vet inte om jag börjar bli lite nervös. Jag ska träffa hela arbetslaget. Så de är intresserade av mig. Jag hoppas på att göra ännu ett bra intryck.

Är det så att jag ska flytta till Stockholm i höst?

Årstider

Ibland så tänker jag att jag alltid vill ha sommar. Kunna gå utan tröja, bara ben och fötterna i ett par flipp flopp. Slippa frysa och klä på sig en massa kläder. Jag älskar allt just nu. Vädret, gräset som är så grönt, träden som slår ut och får den här ny gröna färgen, fina blommor i parkerna, rabarber, solen och värmen. Att kroppen luktar "summerskin" och att det blir ljust. Man bli piggare, gladare och uppskattar allt mer. Känns det som i alla fall.

Men hur skulle det vara utan årstider? Man skulle nog sluta uppskatta, kanske. Man kanske skulle bli trött på allt. Vem vet?!

Jag skulle dock vilja ha längre sommar och gärna en längre vår och lite längre höst. Vinter skulle bara behöva vara 2-3 månader med snö och kallt. Sen skulle det gärna få vända - i alla fall för min del.

Spontant

Jag är sämst på att göra spontana saker. Men de blir oftast allra bäst. Vi skulle spela lite volleyboll. Jag hade knappt tänkt att va med. Slutar med att vi drog till Fjällnora och jag badade för första gången. Kanske inte skulle ha gjort det pga förkylningen. Men det var faktiskt varmt i vattnet. Helt otroligt skönt. Ikväll har jag tackat nej till gänget och bestämt mig för att bli frisk. Jag ska snart slänga mig framför tv med avslappnande och lugnande hostmedicin i kroppen, en god sallad och ett stort leende på läpparna. Vilken dag! Tack älskade Victoria för en strålande spontan dag.

Längtan

Längtan till en strand är stor.
Längtar till skrea strand är störst.

Äckliga hosta

Jag får den alltid.
Det är självklart. Den kommer som ett brev på posten, eller som att du alltid vet att du får en julklapp på julafton. Så säkert är det.
Min hosta.
Jag hatar den. Himla astma. Himla förkylning. Det värsta nu, är att det värker i bröstet. Varje hostning gör ont. Så ska det inte kännas. Så brukar det inte kännas.

Imorgon ringer jag vårdcentralen.
Jag hoppas de tar mig på allvar och hjälper mig.

Vårbal

I lördags var jag på vårbal med fina vänner. Fler bilder kommer komma inom kort, men här är en på mig och fina Victoria. På väg till Frida för fördrink innan vi skulle promenera ner till Snerikes. Varmt, soligt och en helt underbar dag!

Tid

Tänk att tiden går så snabbt. Att våren typ har flugit fram och att det är sommarvarmt just nu. Jag förstår ingenting och mina vita ben är inte redo. Men de ska bli.

Just nu finns bara en önskan i mitt liv. Att bli frisk. Jag är trött på gult snor, hosta och stämband som inte vill prata. Huvudvärk, halsont och trötthet går helst också bort.
Sömn är allt jag vill ha. Jobbigt då när man vaknar vid 6 och inte kan somna om. När man har tänkt att sova tills man vaknar. Jag har inga planer idag förrän 19.00. Drygt.

Ska palla mig upp, hosta upp slem och äta en smörgås och sedan gå och lägga mig igen. Jag ber till gudarna att jag får somna om sedan.

Bilden är från vår gård. Superfina träd!

Minnen

Kvällen avslutas med att jag läser Bradons fina meddelande.

Livet är rätt härligt ibland.
Rätt ofta om man tänker efter.
Man måste bara inse.
Stanna upp och uppskatta.

Uppsatsen

Är bearbetad, klar och inskickad.
Det är ju helt underbart!!
Nu går jag och lägger mig.

Stockholm visade sig, även i går, från sin bästa sida.

Just nu funkar det ♥

Word

Do what you feel in your heart to be right - for you will be criticized anyway.

Nervös

Kavaj från Maria. Armband från Elin. Halsbandssmycke från Vickan.

Borde väl vara bra?

Cykling

Jag är redo för dagens tur. Väntar bara på att Rebecka ska komma hem från jobbet. Idag ska vi satsa på 5 mil. Solen skiner, jag ligger lite under min målvikt, jag har fått se världens finaste leende idag (Frans) och imorgon ska jag till Stockholm. Livet kan inte vara bättre. :)

Just do it!

Det är dagar som denna som det bara är att sätta på sig sporttoppen och dra på sig strumporna, knuta på sig skorna och ge sig ut. Egentligen har man ingen motivation, ingen lust att träna överhuvudtaget. Men det är också efteråt som det kommer kännas lite extra. Man kommer vara lite mer nöjd eftersom man gav sig ut även fast man inte alls hade lust.

Så nu är strumporna på och skorna ska snart knytas, och sedan kommer jag sticka ut genom dörren och springa en runda. I alla fall 5 km. Får se hur det känns när jag kommer ut.

Dagens

• Dammsuga lägenheten
• Skura golven
• Damma
• Plocka i ordning i mitt rum
• Organisera svarta bokhyllan
• Åka till Willy:s och handla lite saker
• Organisera mitt skrivbord
• Söka, i alla fall, 5 jobb
• Skriva referenslista till intervjun på onsdag
• Kopiera betyg och intyg
• Vaxning
• Kolla tåg och flyg norrut. Kiruna och Luleå. Helst boka idag.
• Bestämma smycken till balen - Mamma ska skicka med smycken med Victoria.
  
• Diska
• Träna - antingen basket/gym/löpning/simning
• Läsa på om skolan

Ledig

Man skulle kunna säga att jag är ledig i dag. Jag och Malin ska inte ses med examensarbetet. Vi har egentligen ingenting att göra för vi väntar på kommentarer från min bror och vår handledare. Så vi tog ledigt den här dagen.

Jag har en lång lista med saker som ska fixas idag. Ändå så sitter jag här och gör ingenting. Det enda vettiga jag har gjort i dag är att gå ut med soporna. Och bokat tid för vaxning. Det är idag jag ska fixa allt för intervjun men jag kan inte ta första steget. Jag måste även söka fler jobb, men har fortfarande inte gått in på arbetsförmedlingens sida.

Disken hopar sig i diskhon. Dammsugaren står framme.
Jag vet att dessa saker inte kommer ta så lång tid när jag väl sätter i gång. Men varför kan jag inte få arslet ur vagnen? Varför ska det vara så svårt?

Känns som om jag är himla trött, ändå har jag sovit gott och länge. Fick även bra resultat när jag ställde mig på vågen i morse. Finns egentligen ingenting som hindrar mig från att ha en himla härlig "ledig" dag. Men kroppen är trött...

Smile

A smile cost nothing, but gives much. 
It enrices those who receive, without making poorer those who give. 
It takes about a moment, yet the memory of it can last forever.
None is so rich or mighty that he can get along without it, 
and none so poor that he can't be made rich by it.
A smile creats happines in the home, fosters goodwill in business, 
and is the true counter-signature of friendship.
It brings rest to the weary and cheer to the discouraged. 
It gives sunshine to the sad and it is natures finest antidote for trouble.
Yet it cannot be bought, begged, borrowed or stolen, for it has no value until it is given away.
Some people are too tired or troubled to give you a smile.
Give them one of yours, since none needs a smile so much as he who has no more to give.
And, so often, when you give a smile, you'll get one back.

Journey - Don't Stop Believin'

Intervju

Nu har jag blivit kallad till min första intervju. Det är ju alltid något. :)

Fil

Jag har ett filpaket hemma som snart går ut så jag var tvungen att äta upp det. Egentligen är just den sortens fil inte vad jag borde äta. Jag ska ju försöka äta sådant som inte har så mycket fett i sig, vilket denna fil har. Men jag är till en större del en fattig student än en som försöker hålla vikten (eller nått).

I alla fall. Jag sitter här och tänker på min Morfar. Jag saknar honom.
Förr i tiden så åt han alltid fil. Till filen skulle man självklart strö socker över filen. Detta slutade han med när han fick diabetes. Men jag, jag kommer alltid tänka på min morfar när jag äter fil och då jag tar fram sockret och strör en sked över min fil. Då flyger tankarna till Frisk gården och Mormor och Morfars kök.

Jag saknar verkligen honom.

Inte så som han var i slutet. Men innan. Min starka Morfar. Som lärde mig fiska, köra traktor och han som man fick vara med i ladugården och när man skulle hämta hö. Jag saknar hans stora grova händer och hans fina hår.

Jag ser framför mig hur han ligger i sin säng vid julen 2010. Han är virrig och han är trött. Han sover bort den större delen av tiden som vi är där. Två månader senare så fanns han inte. Men då när jag har hjälpt han med något, eller jag hade nog hjälpt honom att byta om, ta på sig pjamasen och lägga sig till rätta i sängen. Då tar han min hand, han tittar mig stadigt i ögonen och säger Tack.
Det kommer jag föralltid bära med mig i mitt hjärta.
I stundens klarhet så var han så tacksam för allt jag hade gjort den julen för honom. Även om han stundtals inte visste vem jag var så i den stunden var han totalt med på vem jag var och vad jag hade gjort för honom.

Även om jag då, tyckte att han förtjänade att dö. Han var störrde delen av tiden inte den Morfar som jag kände, hans sjukdom gjorde honom till någon annan, så önskar jag nu att han var här med oss. Så jag kunde ge honom en kram och säga att jag älskar honom.

Slapperi

Idag är det ingen bra dag. I alla fall inte effektivt sett.

Vi satt bara halva dagen för att Malin skulle iväg på arbetsintervju. Jag åkte hem innan lunch. Det jag har lyckats att prestera är att köpa 4 linnen och en bh på stan. Äta lunch, tvätta och ätit upp kombo-Malins vanlijglass. Roliga veckan började igår för mig så jag skulle allt på det. Har något slags sötsug som inte tog slut efter en portion glass, utan den krävde bara mer glass tills glassen var slut.

Som tur ska jag till gymmet med Vic ikväll och jag funderar på om jag borde ut och springa 30 min nu för att få bort några av de många kalorierna jag har satt i mig. Eller så borde jag kanske organisera lägenheten. Mitt rum är kaos igen och i morgon ska vi sitta här och plugga. Kan ju vara trevligt om saker och ting är i ordning då. Jag borde även söka jobb. Men jag har hamnat i någon slags, ja dvala. Jag kollar på serier, äter glass och gör absolut ingenting.

Jag återkommer och berättar om jag fick någonting gjort eller om det bara blev slapperi.

Lördag

Vilken härlig lördag.
Rose i Kungsträdgården.
Grillade revbensspjäll hos kusinen med mor, far, farbror och faster. Mums!!
Nu till finaste Maria för bubbel.
Jag gillar't. Jag gillar våren!
Nej fel, jag älskar våren!

Kent - 999

Freitag

Idag luktar jag klor. Jag gillar't!

Idag har jag ont i halsen. Inte lika poppis.
Inte heller att jag fortfarande är helt hes och trött i stämbanden.

TIllbaka till vardagen

Idag har det varit sjukt segt. Egentligen skulle vardagen börjat igår, men jag sköt upp den. Fanns möjlighet till det eftersom jag och Malin inte skulle träffas och skriva på vår uppsats för att hon skulle vikariera i sin gamla VFU-klass. Vilket gav mig möjlighet att tvätta, organisera och sitta i solen.

Sen skulle jag träffa min bror och kolla på vandrarkängor. För att fördriva vardagen ännu mer så bestämde jag träff med Elin och Frans. Att vi skulle gå och fika. Det var ju helt underbart här i Uppsala igår eftersom det var runt 18 grader och sol.

Att få sitta i solen och mysa med Frans gjorde hela min dag. De senaste dagarna har jag träffat honom en massa. Jag tror jag aldrig har varit så stolt över något. Älskar den lilla skrutten av hela mitt hjärta. Jag ber min omgivning om ursäkt för att jag tjatar om honom. Men jag kan inte låta bli. För han är världens finaste.

Idag var det hemskt att gå upp. Ännu hemskare att jag hade skjutit upp vardagen ännu mer med grillning med Vickan och gänget i Ekoparken,  och var tvungen att gå upp kl 6 för att hinna läsa igenom vår uppsats innan Malin skulle komma hit. Malin hade inte heller bästa starten på dagen och vi var extremt sega att komma igång. Men när dagen närmade sitt slut hade vi i alla fall fått ihop 2 1/2 sida diskussion. Vi borde kunna hinna klart i morgon om vi är mer effektiva och om jag är på plats i tid. Jag och Malin har en ful ovana att alltid vara sena till varandra. Imorgon ska jag vara i tid. Därmed basta!

Idag skulle jag ha cyklat med Rebecka och vi skulle ha tagit oss ut till Team Sportia och cykla med ett helt annat gäng. Men min cykel vill inte vara med och jag blev sjukt sur. Tror någonting är trasigt och jag ringde pappa. Var väl sur redan från början och det hjälpte inte att han inte kunde hjälpa mig. Nu står cykeln i hallen i ren protest. Hatar att jag inte kan fixa det själv. Hatar att min pappa bor så långt bort när man behöver honom som mest. Hatar att jag måste be någon annan om hjälp. Jag vill bara kunna själv (eller med Pappas eller Henriks hjälp).

Så jag bröt ihop lite.
Cykeln ville inte. Jag var sjukt trött. Hungrig. Hade ingen mat hemma. Var tvungen att åka och handla. Disk på hela diskbänken. Jag är stressad över att behöva söka jobb. Kände att jag inte bidrog så mycket till uppsatsskrivandet idag. Stressad över att jag måste ta tag i sommarkurserna.  Stressad över allt jag ätit och druckit över valborg. Stressad över att jag inte har tränat sen i söndags.

Sen insåg jag att detta är vardag. Jag måste komma tillbaka från en långhelg med underbart valborgsfirande. Jag bytte om, satte mig på cykeln och åkte och handlade på Willy:s. Handlade förstås alldeles för mycket. Sen bytte jag snabbt om och sprang till Vickan och hämtade lite saker och sprang hem. Dryga 5,59 km på 32 minuter. Nu ska jag hoppa in i duschen. Bestämma vad jag ska äta till middag och vad jag ska ha i matlåda i morgon. Sen ska jag ligga i soffan och kolla på Lets Dance och kanske söka ett jobb eller två.

Det blir vad man gör det till.
Det är okej att bryta ihop lite. Fälla en tår.
Sen ska man resa sig och sträcka på sig.
Alla har vi dåliga dagar då man önskar att man hade stannat i sängen hela dagen. 

Men man mår bättre om man försöker ta tag i de sakerna som är som mest jobbiga.
Idag var det träning och mathandling.
Nu sitter jag här, sjukt nöjd och svettig. Vaderna känns sjukt stumma efter att enbart ha sprungit på asfalt, men det gör inget. Ett litet test för att se hur benhinnorna reagerar på det. Det visar sig i morgon. Min tå klarade i alla fall 5 km. Den blev misshandlad efter milen och ett hårt valborgsfirande. Jag funderar på att lägga upp bilder på min blåslagna kropp. Det gick lite vilt till helt enkelt. Så som det ska vara på Valborg i Uppsala. Me like it!